In wonderland
Sitter i mitt lilla rum här i Brighton och funderar. Jag funderar på framtiden. På senaste tiden har jag försökt att inte tänka så mycket på hur allt kommer bli om ett halvår för det gör mig stressad. Det är svårt att leva i nuet. Det är svårt att sluta leta efter platser/personer som kanske skulle vara bättre än där jag befinner mig just nu. Om man letar efter något man inte har så är man så upptagen av att leta så att man inte ser det man söker när det finns där framför ens ögon. Does this make any sence at all?
Drömmar. Igår tittade jag på supernanny på tv:n och mamman i programmet hade en dröm att hon skulle ha 12 barn och ingenting kunde ändra hennes dröm och ingen skulle få stå i vägen för den drömmen. Hon hade redan 10 barn som hon och hennes man knappt kunde ta hand om och fortfarnade ville hon ha två barn till. Ibland får man tänka om. Drömmar får man alltid ha och det är bra att ha drömmar. Men till en viss gräns. Man måste faktiskt tänka på dem i sin närhet. Om de tar skada får man kanske ändra sin dröm litegrann. Vad jag vill få fram är att man självklart ska följa sina drömmar men att man ibland får ändra om litegrann.
Att följa sitt hjärta är nog det som är det bästa. Lyssna vad det säger. Följ hjärtslagen. Var leder de dig?
